Jag - en huligan

Mycket har hänt sedan senast. Morfar har varit här, och han fick till och med sitta barnvakt till mig medans jag skickade iväg mina föräldrar till Max i Bollnäs för att stilla sin abstinens på De Luxe-mål och Supreme-burgare.

Och så har pappa fått jobb, så honom ser jag inte lika mycket nu. Men han och jag satt och tittade på Snooker nästan hela helgen.

Jag fick ett sött kramdjur skickat till mig på posten också. Det är inte så ofta man får post i sitt eget namn, men jag gillar GNAG-001.

I helgen kommer morbror och hälsar på, med kusin Benjamin. Det skall bli kul att se om sådana där stockholmsslynglar är så häftiga som det sägs. Jag är i alla fall en huligan av värsta sorten, en sådan som får fotbollslagens småfirmor att framstå som vattenkammade söndagsskolebarn.

Idag på BVC så började jag redan före invägningen. Jag kissade ned hela bänken som jag låg på. Sedan när det vägt mig (jag vägde 3770 gram) så skulle de mäta mig (jag var 53,5cm). Då kissade jag ned hela den bänken också, plus fönterbrädan, fönstret, golvet och ända in i elkontakterna kom det. Slå det, den som kan! Mamma och pappa skämdes, sköterskan konstaterade att hon hade en del att städa innan hon fick åka hem, och jag fick äntligen på mig lite kläder igen.

Pappa var lite snål, och köpte två paket blöjor för små barn, sådana där nyfödda småskitar som jag var för en månad sedan (det var extrapris). De är inte riktigt slut än, men när jag kissar i dem så blir hela jag blöt. Jag hoppas de slutar sätta på mig sådana där småbarnsblöjor snart, om inte annat så lär de väl tröttna på att tvätta fem bodysar varje dag.

Jag håller också på att pröva en ny taktik för att driva mina föräldrar till vansinne. Maximal tid som jag kan ligga på rygg i min säng är två minuter, sedan blir det "Rix Morron-kink, med Simon". Så fort de tar upp mig så somnar jag hos dem istället. Då blir de för ett ögonblick glada och lägger ned i mig i sängen i en from förhoppning att nu skall jag sova. De skyndar sig mot trappen ned till köket, dammsugaren och tvättmaskinen för att göra lite nytta, men jag har lärt mig hur golvbrädan precis vid trappen knarrar. Så när de kommer dit, börjar jag kinka igen. Så där kan vi hålla på hela dagen om jag är på humör.

Fast pappa tror sig ha kommit på botemedlet. Åka bil! Jag tycker om att åka bil, och somnar direkt. Nu är frågan hur lång tid det tar innan pappa börjar åka runt byn några varv på kvällen med mig för att jag skall somna...

Nya motorvägen

Pappa kom på att jag skulle berätta om att nya motorvägen mellan Björklinge och Älvkarleby invigs den 17:e Oktober. Då kortas restiden med c:a en halvtimme för alla som vill komma och hälsa på söderifrån.

Det finns massor med plats här i huset, så farföräldrar, morföräldrar, kusiner etc är hemskt välkomna upp hit. Jag skall försöka charma er med ett av mina obetalbara leenden med bara den ena mungipan. Både mamma och pappa smälter direkt när jag fyrar av det.

Falun gong

Min pappa tror att jag i ett tidigare liv varit en kines, för när jag ligger och rör mina armar så säger han att det ser ut som sådan där kinesisk falun gong-gymnastik som de ägnade sig åt dr, innan kinas diktatur kom på att det var farligt med människor som tänkte och förbjöd det hela.

I övrigt rullar dagarna på. Jag blev ju två veckor gammal idag. Jag har inte lärt mig ännu hur man äter direkt ur mammas bröst, utan hon får pumpa fram den goda maten och så får jag det av henne eller pappa ur en flaska.

Kvällskinkandet har jag traditionellt upprätthållit varje kväll mellan ungefär 19-23, ibland lite längre. Ju mer angelägna mina föräldrar är om att få se på TV, desto mer kinkar jag. De skall minsann inte ge någon uppmärksamhet till någon annan än mig.

Vår nya soffa kom igår. Den är rätt så skön att ligga i, och nu väntar jag mest på ett lämpligt ögonblick då jag kan kräkas lite i den. Då kommer pappa bli lycklig tror jag.

Aj!

Min pappa är en riktig karl, med hår på bröstet. Det sticker upp lite ovanför kragen, och det brukar jag ta tag i och sedan drar jag så mycket jag kan. Aj! brukar pappa säga då. Att lilla jag kan göra något så stort illa känns ju roligt.

Idag fotograferades vi för publicering i Söderhamnskuriren. Jag kinkade lite, för det var minsann ingen som frågat mig om jag ville vara med i tidningen. Mina föräldrar tar allt så givet. Jag var på BVC och vägdes också. Tre hekto hade jag minsann gått upp sedan i fredags, och det var bra. Det kan mina föräldrar i alla fall.

Fast nu ikväll känns det som jag håller på och bli sjuk. Det rosslar och piper när jag andas, och jag nyser nästan jämt. Det kommer att bli några jobbiga dagar för mina föräldrar, för om de tycker att jag kinkar i vanliga fall så det ingenting mot hur det kan bli när jag är sjuk. Uj uj uj...