Aj!

Min pappa är en riktig karl, med hår på bröstet. Det sticker upp lite ovanför kragen, och det brukar jag ta tag i och sedan drar jag så mycket jag kan. Aj! brukar pappa säga då. Att lilla jag kan göra något så stort illa känns ju roligt.

Idag fotograferades vi för publicering i Söderhamnskuriren. Jag kinkade lite, för det var minsann ingen som frågat mig om jag ville vara med i tidningen. Mina föräldrar tar allt så givet. Jag var på BVC och vägdes också. Tre hekto hade jag minsann gått upp sedan i fredags, och det var bra. Det kan mina föräldrar i alla fall.

Fast nu ikväll känns det som jag håller på och bli sjuk. Det rosslar och piper när jag andas, och jag nyser nästan jämt. Det kommer att bli några jobbiga dagar för mina föräldrar, för om de tycker att jag kinkar i vanliga fall så det ingenting mot hur det kan bli när jag är sjuk. Uj uj uj...